Ljus!

Sol i all ära! Man vet när det är sol ute, det är när man vaknar (trots få timmars sömn) och det bara pirrar i kroppen. Så reser man sig upp och drar upp rullgardinen. Genast börjar man kisa med ögonen. Vad är detta märkliga fenomen? Solljuset strömmar in och träffar de vita väggarna och genast står rummet i brand! Sedan går man ut och känner hur huden suger åt sig all värme, som om den varit uttorkad hela vintern och nu vaknar till liv. Långsamt strosar man fram och badar i solljus. Även den där första känslan är härlig, när man känner att man faktiskt kan ta av sig den där koftan man har över t-shirten och slippa att huttrandes krypa ihop innanför den. Ja, ljus är härligt. Sol i all ära.